Lidköpings kommun

Reningsprocess för Lidköpings avloppsreningsverk

Reningsprocessen omfattas av mekanisk, biologisk och kemisk rening.

Mekanisk Rening

Bild på grovgaller

Grovgaller

Steg 1: Grovgaller
Först  passerar avloppsvattnet ett grovgaller för avskilja större partiklar som papper och liknande.

    

Bild på sandfång

Sandfång

Steg 2: Sandfång
Vattnet passerar därefter ett sandfång där lättare partiklar som sand och kaffesump sedimenterar. Avskiljningen av de lättare partiklarna minskar slitaget på maskiner i avloppsverket, som till exempel pumpar. Sanden går sedan vidare till en sandtvätt,
se bild, där sanden tvättas så att den kan återanvändas som fyllnadsmaterial.

  

Bild på försedimenteringsbassäng
Steg 3: Försedimenteringsbassäng
När vattnet sakta strömmar igenom försedimenteringsbassängen får större partiklar en chans att sjunka till botten. Slammet på botten avskiljs för vidare behandling i slamprocessen. Det fett som ansamlas på ytan härstammar från bland annat matlagning avskiljs med skrapor och leds sedan vidare till flytslambrunn.
Försedimenteringsbassäng
Biologisk rening
Aktivslamprocessen I denna process reduceras organiskt material och kväve. Avloppsvattnet tillsätts aktivt slam som innehåller massor av hungriga bakterier som älskar organiskt material. I bassängerna finns det omrörare för att bakterierna skall hinna äta upp allt organiskt material innan det sjunker till botten.
Avloppsvattnet innehåller även växtnäringsämnen som fosfor och kväve vilka kommer från från urin, fekalier och tvättmedel. Dessa ämnen får inte släppas ut i Vänern då de kan leda till övergödning utan måste tas bort under reningsprocessen.
Aktivslamprocessen består av två delar, en syrefri zon och en syrerik zon.

Bild på syrefri bassäng

Syrefri bassäng

Steg 4: Anox zon
Detta är den syrefria zonen och det första steget i aktivslamprocessen. Bassängen är som tidigare nämnt syrefri. Bakterierna får då istället för syre använda kväve i form av nitrat att andas med under nedbrytning av organiskt material. Nitratet omvandlas till en ofarlig kvävgas som sedan stiger i luften - denitrifikation.

Bild på luftningsbassäng

Luftningsbassäng


Steg 5: Aerob zon
Detta är den andra delen i aktivslamprocessen. Bassängerna pumpas nu fulla med syre så att bakterierna skall trivas så bra som möjligt. Här sker nedbrytning av organiskt material samtidigt som kväve i form av ammonium oxideras till nitrat - nitrifikation.
För att nitratet skall omvandlas till kvävgas och avlägsnas från avloppsvattnet recirkuleras viss mängd av flödet från den aeroba zonen till den anoxa zonen.

     

Bild på mellansedimentering
Steg 6: Mellansedimenteringsbassäng
Vattnet rinner nu sakta genom bassängen så att slammet har en chans att sedimentera. Slammet som nu är fullt med bakterier samlas upp och en del pumpas tillbaka till den anoxa bassängen, första steget i aktivslamprocessen, där bakterierna får hugga i på nytt material. Resterande slam går vidare till slamhanteringsprocessen.
Mellansedimentering
Kemisk rening
I denna process reduceras fosfor.
  
Bild på flockning

Flockning

Steg 7: Flockning
För att ta bort fosfor tillsätts en fällningskemikalie till avloppsvattnet under sakta omrörning. Fällningskemikalien gör att fosforpartiklarna klumpar ihop sig så att de lättare kan avskiljas.

Bild på flotation

Flotation

Steg 8: Flotation
Här tillsätter man dispersionsvatten (vatten som är övermättat med luft under övertryck). När dispersionsvattnet tillsätts bassängen tappar det tryck och följden blir att luften fälls ut i form av små luftbubblor. Fosforpartiklarna fastnar på luftbubblorna som flyter upp till ytan. Slammet som nu flutit upp till ytan avskiljs med en skrapa till en slamficka för vidare transport.

  

Bild på utlopp
Steg 9: Utlopp
Avloppsvattnet har nu genomgått hela reningsprocessen och kan släppas ut i Vänern.

  

Utlopp
Slamhanteringsprocessen

Slammet från den mekaniska, biologiska och kemiska reningen tas om hand i en egen process på avloppsreningsverket.
Bild på blandslamlager

Blandslamslager

Steg 1: Blandslamlager
Här ansamlas slammet först från de tre reningsprocesserna. Slammet förtjockas genom tillsats av polymer under omrörning. Slammet har i detta skede en TS-halt (TS=TorrSubstanshalt) på 3% eller som man också kan, slammet innehåller 97% vatten.

   

Bild på centrifug

Centrifug

Steg 2: Centrifugering
Slammet går sedan vidare till centrifugen där det avvattnas. Slammet har nu en TS-halt på 22%

Steg 3: Transport
Efter centrifugeringen transporteras slammet till Kartåsens avfallsanläggning med lastbil.

Steg 4: Tillsats av flis
På Kartåstippens avfallsanläggning blandas det centrifugerade slammet med flis. Denna inblandning leder till en kemisk process där temperaturen ökar till 80-90°. Denna temperaturökning leder till att slammet hygieniseras genom att bakterier dör. Slutprodukten som kallas biomull ser precis ut som torv och har en TS-halt på 50-60%

Biomullen är ett utmärkt jordförbättringsmedel som kan användas till planteringsytor då det innehåller mycket näringsämnen. Biomullen är dessutom certifierad av SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. Certifieringen bekräftar att biomullen är av god kvalitet och uppfyller Naturvårdsverkets krav med god marginal.

Sidan uppdaterad 2011-06-01 av Christer Erngren

Kontaktinformation

Inget vatten i kranen?
Ring journummer 0709-150 935

Fakturering och felanmälan
Katharina Johansson
Telefon: 0510-77 13 60

Felanmälan efter kontorstid
Telefon 031-334 10 78

Ledningsnät, anslutningsavgifter
Jan Kristoffersson
Telefon: 0510-77 02 82

Besöksadress
Skaragatan 8, våning 3
531 88 Lidköping

Vattenverket
Telefon: 0510-77 00 35

Avloppsverket
Telefon: 0510-77 00 33
Lidköpings kommun
531 88 Lidköping vid Vänern
Besöksadress: Skaragatan 8
Telefon 0510-77 00 00
Fax 0510-77 03 40
kommun@lidkoping.se