Reningsprocess för Lidköpings avloppsreningsverk
Reningsprocessen omfattas av mekanisk, biologisk och kemisk rening.

Grovgaller
Steg 1: Grovgaller
Först passerar avloppsvattnet ett grovgaller för avskilja större partiklar som papper och liknande.

Sandfång
Steg 2: Sandfång Vattnet passerar därefter ett sandfång där lättare partiklar som sand och kaffesump sedimenterar. Avskiljningen av de lättare partiklarna minskar slitaget på maskiner i avloppsverket, som till exempel pumpar. Sanden går sedan vidare till en sandtvätt, se bild, där sanden tvättas så att den kan återanvändas som fyllnadsmaterial.
Steg 3: Försedimenteringsbassäng När vattnet sakta strömmar igenom försedimenteringsbassängen får större partiklar en chans att sjunka till botten. Slammet på botten avskiljs för vidare behandling i slamprocessen. Det fett som ansamlas på ytan härstammar från bland annat matlagning avskiljs med skrapor och leds sedan vidare till flytslambrunn.
FörsedimenteringsbassängBiologisk rening
Aktivslamprocessen I denna process reduceras organiskt material och kväve. Avloppsvattnet tillsätts aktivt slam som innehåller massor av hungriga bakterier som älskar organiskt material. I bassängerna finns det omrörare för att bakterierna skall hinna äta upp allt organiskt material innan det sjunker till botten.Avloppsvattnet innehåller även växtnäringsämnen som fosfor och kväve vilka kommer från från urin, fekalier och tvättmedel. Dessa ämnen får inte släppas ut i Vänern då de kan leda till övergödning utan måste tas bort under reningsprocessen.Aktivslamprocessen består av två delar, en syrefri zon och en syrerik zon.

Syrefri bassäng
Steg 4: Anox zon Detta är den syrefria zonen och det första steget i aktivslamprocessen. Bassängen är som tidigare nämnt syrefri. Bakterierna får då istället för syre använda kväve i form av nitrat att andas med under nedbrytning av organiskt material. Nitratet omvandlas till en ofarlig kvävgas som sedan stiger i luften - denitrifikation.

Luftningsbassäng
Steg 5: Aerob zon Detta är den andra delen i aktivslamprocessen. Bassängerna pumpas nu fulla med syre så att bakterierna skall trivas så bra som möjligt. Här sker nedbrytning av organiskt material samtidigt som kväve i form av ammonium oxideras till nitrat - nitrifikation.För att nitratet skall omvandlas till kvävgas och avlägsnas från avloppsvattnet recirkuleras viss mängd av flödet från den aeroba zonen till den anoxa zonen.
Steg 6: Mellansedimenteringsbassäng Vattnet rinner nu sakta genom bassängen så att slammet har en chans att sedimentera. Slammet som nu är fullt med bakterier samlas upp och en del pumpas tillbaka till den anoxa bassängen, första steget i aktivslamprocessen, där bakterierna får hugga i på nytt material. Resterande slam går vidare till slamhanteringsprocessen.
MellansedimenteringKemisk reningI denna process reduceras fosfor.

Flockning
Steg 7: Flockning För att ta bort fosfor tillsätts en fällningskemikalie till avloppsvattnet under sakta omrörning. Fällningskemikalien gör att fosforpartiklarna klumpar ihop sig så att de lättare kan avskiljas.

Flotation
Steg 8: Flotation Här tillsätter man dispersionsvatten (vatten som är övermättat med luft under övertryck). När dispersionsvattnet tillsätts bassängen tappar det tryck och följden blir att luften fälls ut i form av små luftbubblor. Fosforpartiklarna fastnar på luftbubblorna som flyter upp till ytan. Slammet som nu flutit upp till ytan avskiljs med en skrapa till en slamficka för vidare transport.
Steg 9: Utlopp Avloppsvattnet har nu genomgått hela reningsprocessen och kan släppas ut i Vänern.
UtloppSlamhanteringsprocessen
Slammet från den mekaniska, biologiska och kemiska reningen tas om hand i en egen process på avloppsreningsverket.

Blandslamslager
Steg 1: Blandslamlager Här ansamlas slammet först från de tre reningsprocesserna. Slammet förtjockas genom tillsats av polymer under omrörning. Slammet har i detta skede en TS-halt (TS=TorrSubstanshalt) på 3% eller som man också kan, slammet innehåller 97% vatten.

Centrifug
Steg 2: Centrifugering Slammet går sedan vidare till centrifugen där det avvattnas. Slammet har nu en TS-halt på 22%
Steg 3: Transport Efter centrifugeringen transporteras slammet till Kartåsens avfallsanläggning med lastbil.Steg 4: Tillsats av flis
På Kartåstippens avfallsanläggning blandas det centrifugerade slammet med flis. Denna inblandning leder till en kemisk process där temperaturen ökar till 80-90°. Denna temperaturökning leder till att slammet hygieniseras genom att bakterier dör. Slutprodukten som kallas biomull ser precis ut som torv och har en TS-halt på 50-60%
Biomullen är ett utmärkt jordförbättringsmedel som kan användas till planteringsytor då det innehåller mycket näringsämnen. Biomullen är dessutom certifierad av SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. Certifieringen bekräftar att biomullen är av god kvalitet och uppfyller Naturvårdsverkets krav med god marginal.