Rapporten inleds med lite bakgrundsdata för respektive kommun med omfattningen av elever och skolor. Tabellerna ska vara ett stöd för att kunna tolka jämförelseresultaten längre fram i rapporten. Elevantal, skolstorlek och skolantal skiljer sig mellan kommunerna och ger dessa olika förutsättningar.
Mått som inledningsvis presenteras är exempelvis andel elever i årskurs fem som fått skriftliga omdömen, meritvärden, behörighet och kostnader i relation till meritvärden och resultat från de nationella proven i åk 5. I vissa fall redovisas resultat för de senaste tre åren. Ett av måtten visar i vilka delar eleverna hade lägsta respektive högsta värdena i de nationella proven.
Andra iakttagelser nätverket gjort är att Alingsås, Falköping och Lidköping har flest elever som uppnått betyg i alla ämnen i åk 9. Lilla Edet har bland de lägsta meritvärdena för åk 9, men de har bland de högsta värdena i de nationella proven för åk 5. Kommunen kanske vänder en negativ trend? Falköping har de lägsta kostnaderna för skolan.
Kärnmåtten i rapporten bygger på en enkätundersökning som nätverket låtit göra i kommunernas skolor i åk 6. Enkätfrågorna består av två delar. En om elevens fysiska och psykosociala arbetsmiljö och en om elevens möjlighet till inflytande.
Generellt visar LUFSA:s undersökning att flickor är mer nöjda med sin arbetsmiljö än pojkar. Att det inte finns några större skillnader i upplevd kvalitet mellan skolor belägna i centralort jämfört med skolor utanför centralort och att den psykosociala arbetsmiljön får högre betyg än den fysiska arbetsmiljön.
När det gäller inflytandefrågorna visar resultaten att samtliga kommuners elever ger ett mycket högt betyg i alla frågeställningar. Inga säkerställda skillnader finns mellan pojkars och flickors svar och inga större skillnader finns heller i upplevt inflytande mellan skolor belägna i centralorten jämfört med skolor utanför centralorten.
I rapporten hänvisas också till den kartläggning Folkhälsoinstitutet gjort av barns och ungdomars psykiska hälsa i åk 6. Den undersökningen avser att mäta barnens upplevelse av sin totala livssituation och inte enbart under skoltiden. Kartläggningen motsvarar i stora stycken de resultat nätverket fått i sin enkätundersökning vilket borde stärka trovärdigheten i resultaten. Exempel på goda värden är att det i Lilla Edet och Vårgårda verkar förekomma mycket lite mobbning och att barnen/ungdomarna i Ulricehamn och Falköping har mindre problem med koncentrationsvårigheter än i de övriga kommunerna i nätverket.
Kommunernas information på webbsidan om grundskoleverksamheten har granskats och jämförts. Här får Falköping bäst resultat med 87 procent svar på de frågor som undersökts på webben. Falköping har utmärkt sig med god informationsgivning även i konkurrens med landets övriga kommuner och har också haft best in test i de två tidigare rapporterna av LUFSA som handlar om äldreomsorg och handikappomsorg.