Lidköpings kommun

Kvalitet i boende och daglig verksamhet

Sammanfattning


Den här rapporten handlar om kvalitet och kostnader för kommunens verksamheter för personer som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, det så kallade LSS -området. Rapporten rör sex kommuner i Västra Götalandsregionen. Kommunerna bildar ett nätverk, kallat LUFSA, som ingår i det nationella Jämförelseprojektet. Nätverket leds av Sveriges Kommuner och Landsting i samverkan med Rådet för främjande av Kommunal Analys (RKA). Kommunerna som deltar i nätverket är Alingsås, Falköping, Lidköping, Lilla Edet, Ulricehamn och Vårgårda. Tillsammans har de drygt 150 000 invånare. Det primära syftet med projektet är att ta fram effektiva arbetsmodeller där jämförelser mellan kommuner och nätverk leder till praktiska förbättringar i verksamheterna. Detta är LUFSA:s andra undersökningsområde. Det första handlade om kommunernas äldreomsorg.
 
Nätverket har jämfört brukarnas väntetider, likhetsgrad i biståndsbedömningar, kvalitetsbilder för boende och daglig verksamhet. Effektivitetsmått (kvalitet i förhållande till kostnader), personlig assistans, brukarnas egna kostnader för daglig verksamhet och informationsgivning. I rapporten beskrivs också beräkningsgrunder för utjämningsbidrag, och goda exempel från kommunernas verksamheter, begreppsdefinitioner finns i bilagan.

Väntetider


Vid jämförelse av brukarens väntetider mellan ansökan — beslut och verkställighet — visade det sig bland annat att förstagångsansökningar inte tog längre tid än övriga och att nästan samtliga kommuner klarade ansökan på mindre än tre månader. Att få kontaktperson visade sig vara ett större problem. Även brukarens väntan på beslut tog lång tid. Korttidsvistelse klarade kommunerna ofta inom 1,5 månad. När det gäller att erbjuda boende med särskild service för vuxna överskrider merparten av kommunerna de 90 dagar som ses som en gräns för vad som är rimligt. Medeltiden för ansökan till erbjudande ligger för nätverket LUFSA på närmare 170 dagar. I den dagliga verksamheten syns tydligt att de större kommunerna inte har samma problem som de mindre när det gäller att kunna erbjuda plats för dem som önskar.
 

Bedömningar


Utifrån sex fallbeskrivningar lät kommunerna handläggarna bedöma om personerna i fråga skulle få sitt sökta bistånd eller ej. Resultatet visar på stor överensstämmelse i bedömningarna mellan kommunerna. Vårgårda avviker mest med enbart bifall till de fiktiva personernas ansökningar.
 

Kvalitetsbilder


Projektledarna intervjuade chefer på boenden och dagliga verksamheter för att jämföra de kvalitetsnivåer som kommunerna erbjuder sina brukare. Kommunernas respektive resultat är förvånansvärt jämna och goda för nätverket som helhet och alldeles särskilt för Falköping och Lilla Edet som har nästan 90 % positiva svar.
 
Sammanfattningsvis ger kvalitetsindikatorerna höga poäng för samtliga kommuner, med undantag när det gäller indikatorerna för hot och våld mellan brukare respektive möjligheten för brukaren att bli sambo. Där har kommunerna genomgående låga poäng. När det gäller möjligheterna att bli sambo finns stora skillnader mellan kommunerna. I Falköping har brukarna störst möjlighet till sammanboende. Möjligheten för brukarna att kunna ha sällskapsdjur hemma hos sig ser också olika ut i kommunerna.
 
När det gäller daglig verksamhet är servicenivåerna lägre och poängnivån varierar mer om man jämför med särskilt boende, men poängen ligger ändå relativt högt.
I Alingsås, Falköping och Lidköping finns möjlighet till sysselsättning även sommartid. En brist är att det inte på alla enheter finns möjlighet för brukarna att påverka den dagliga verksamheten genom brukarråd. Ett annat förbättringsområde för kommunerna är även här att förebygga hot och våld mellan brukare. I alla kommunerna, förutom Alingsås och Lidköping, erbjuds friskvårdsaktiviteter på arbetstid.  Samverkan mellan kommunerna och den öppna arbetsmarknaden varierar mellan kommunerna. Det är få brukare som har gått till den öppna arbetsmarknaden. Goda exempel i kommunernas verksamheter beskrivs sist i rapporten.

Effektivitetsmått


Här redovisas förhållandet mellan kvalitetsnivåer och kommunens kostnader. Falköping är den kommun som utmärker sig med lägst kostnader per boende samtidigt som de, jämte Lilla Edet, har den högsta kvalitetspoängen. Lilla Edet är däremot den kommun som har högst kostnader per boende. Kommunernas kostnader kan dock variera mycket beroende på de boendes vårdbehov, andel av olika servicenivå i boendet med mera. Falköping behåller det goda sambandet mellan kvalitet och ekonomi även för daglig verksamhet. Falköping får därmed ses som en intressant kommun där man verkar kunna kombinera god kvalitet i verksamheterna med relativt låga kostnader.
 

Några andra resultat.


Mellan 40 till 67 procent av brukarna i nätverket har kommunen som utförare.
En brukare kan betala från 0 kronor (lilla Edet) till 37 kronor (Vårgårda) per dag för daglig verksamhet. När nätverket jämfört sina webbsidor får Falköping mycket goda resultat.

Läs hela slutrapporten från LUFSAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Sidan uppdaterad 2010-11-23 av Christer Erngren

Kontaktinformation

Kontaktperson äldreomsorg och funktionsnedsättning
Ingela Wälitalo
Telefon: 0510-77 01 58
Lidköpings kommun
531 88 Lidköping vid Vänern
Besöksadress: Skaragatan 8
Telefon 0510-77 00 00
Fax 0510-77 03 40
kommun@lidkoping.se